Arbetsmarknaden – så kan den påverkas av COVID-19

För att lättare förstå COVID-19s påverkan på den svenska arbetsmarknaden har vi gjort ett djupdyk i historien och kollat på effekterna av SARS epidemin mellan 2002–2004. Historien ger inga glasklara besked på hur arbetsmarknaden kommer utvecklas, men det finns många signifikanta paralleller att dra mellan 2003 och 2020. 

Det är svårt att missa att det har skett en hel del förändringar på den svenska arbetsmarknaden de senaste veckorna till följd av COVID-19. Med uppmaningar av att arbeta hemma, undvika större sociala sammankomster och att stanna hemma vid minsta förkylningssymptom, så har behovet av arbetskraft ändrats drastiskt på bara några veckor. För att förstå sig på hur den svenska arbetsmarknaden kan komma påverkas framöver har vi valt att titta bakåt, nämligen på SARS-epidemin som spred sig främst i Hongkong och Singapore år 2003. Det måste tilläggas att det finns ett flertal skillnader mellan epidemin 2003 och dagens pandemi, till exempel att SARS var en epidemi och COVID-19 är en pandemi, och att Hongkong och Singapores samhällsuppbyggnad är radikalt annorlunda från Sveriges. 

Paralleller på arbetsmarknaden mellan SARS och COVID-19

Det finns däremot en del liknelser också. SARS och COVID-19 är båda coronavirus och sprider sig på liknande sätt bland människor, vilket gör att människor reagerar på liknande sätt för att undvika att bli smittade. Det allra första som hände på Hongkongs och Singapores arbetsmarknad när SARS bröt ut var ett tvärstopp på efterfrågan inom besöksnäringen, vilket är väldigt likt det vi ser i Sverige (och resten av världen) idag. SARS slog hårt på både ekonomin och arbetsmarknaden, men det som är intressant att kolla på är hur de återhämtade sig när SARS var under kontroll. Själva återhämtningen gick då väldigt snabbt. Resten av världen hade nämligen fortsatt som vanligt, och efterfrågan av varor och tjänster från SARS-drabbade platser hade inte sjunkit bara för att de inte hade möjlighet producera dem. 

Än så länge är det omöjligt att säga hur den svenska arbetsmarknaden kommer se ut framöver. Som Investors ordförande Jacob Wallenberg uttryckte det, ”Alla som har gissat hittills har gissat fel.” Däremot finns det ett flertal prognoser (bland dem Swedbanks rapport från förra veckan) som spår att återhämtningen kommer gå relativt snabbt när den väl sker, precis som det gjorde efter SARS-epidemin. Trots en kraftig inbromsning i många branscher så ser det fortfarande ut som att arbetsmarknaden kommer hämta sig i alla fall nästa år. 

Fler pandemier i framtiden

Vi lyfter blicken och tittar längre fram i tiden. Här är det ännu suddigare. Vi vet inte om Swedbanks framtidsspaning om en snabb återhämtning kommer ske, eller om COVID-19 kommer vara det som kick-startar en lågkonjunktur – något Konjunkturinstitutionen spådde så sent som igår. Det är enkelt att dra paralleller till den snabba återhämtningen efter SARS-epidemin, men det är viktigt att komma ihåg att trots att SARS spred sig globalt så blev det aldrig en pandemi som påverkade den globala ekonomin. Den stora delen av världen där smittan inte spreds fortsatte leva som vanligt, vilket gjorde att efterfrågan på internationella varor förblev hög. Så är inte fallet idag, när miljontals människor sitter i karantän världen över. 

Trots den snabba återhämtningen efter SARS-epidemin så påverkade epidemin arbetsmarknaden på lång sikt också. Både Hongkong och Singapore har starka, innovativa kluster som snabbt märkte av avtagning i investeringar efter SARS. SARS var inte den första epidemin som spred sig från Kina till stora delar av Asien och det skulle heller inte bli det sista. Som direkt följd av SARS blev det en avtagning av investeringar då internationella investerare krävde starkare försäkringar för att investera i bolag i Asien. Det var inte längre en fråga om nästa epidemi slår ut utan när

Epidemiologer har varnat för utbrott som COVID-19 sedan länge, och påstår att så länge den globala sjukvården ser ut som den gör idag och så länge mänskligheten fortsätter utplåna vilda och orörda platser på planeten – alltså platser där vi kommer i kontakt med virus och bakterier som är nya för vårt immunsystem – så kommer det garanterat komma fler utbrott. Med den, relativt dystra, framtidsblicken så måste investerare acceptera riskerna i att investera i bolag som inte klarar av en ostabil arbetsmarknad. De kommer behöva tänka mer hållbart, och de kommer behöva göra det på global nivå då vi nu ser hur enkelt en epidemi kan bli en pandemi. 

Kan bli en nystart för arbetsmarknaden

Sammanfattningsvis kan vi säga att COVID-19 slår ett hårt slag på den svenska arbetsmarknaden, och även globalt. Hur hårt det slår och hur länge det pågår återstår att se. Men det finns ljus i slutet av tunneln. Detta kan bli en nystart för arbetsmarknaden, med fler rättigheter åt arbetstagare och fler skyldigheter för arbetsgivare. Det är ohållbart att fortsätta bygga en ekonomi som är så fragil att den inte klarar av pauser för att rädda världsbefolkningen.